Reseberättelse från 5-13 maj 2005. Fullversion sid 1 | sid 2 (med miniatyrer)
Klickbara länkar i texten. Bilderna öppnas från länkarna till höger

En försmak av sommaren på Kreta

Torsdagen den 5 maj 2005

Precis som Miriam och Helene hade gissat, så gick resan till Platanias på Kreta. Efter en tidig morgonresa med bil till Sturup och helt normal flygning landade vi med Fritidsresors plan på Chania/Soudas flygplats. Ungefär kl 16.00 grekisk tid checkade vi in på vårt rum på Melina suites. Rummet hade både balkong och havsutsikt! Tempen var 27 grader - i luften alltså. Havet var lite väl kallt i början av veckan, för att mot slutet vara helt OK även i vår smak. 

Vi provianterade rätt snabbt i varuhuset INKA, som faktiskt var mycket mer än ett vanligt supermarket/minimarket. Priserna var helt OK - en halvliter Mythos för 70 cent och deras goda tzatziki för 1,50 för en stor burk.
Det var varmt och skönt på balkongen, där vi spelade vårt nyinköpta resespel "När och fjärran" (99 kr på CityGross) och avnjöt ett sött vitt vin från Samos, med den vackra ikonen på etiketten. Vi var på Samos 2002 - en resa som för övrigt var mycket mindre lyckad än den här gången.

Vad vi inte märkte var att myggen redan var på hugget. En viss klåda uppstod således under nattens timmar.

Fredagen den 6 maj 2005

Andra dagen brukar inledas med välkomstmöte, men den här gången hade Fritidsresor bestämt att bara välkomna gästerna som bodde på Blue Starhotellet. Nåja, det är ju mest deras eget problem att vi därmed inte hade någon större lust att åka på deras (dyra) utflykter. 44 € för en stadsrundtur i Chania sparade vi snabbt in tack vare medhavd litteratur hemifrån. 

Det var ännu en härlig soldag, som vi såklart tillbringade i solstolar vid vår strand, som låg precis nedanför vår balkong. Läget var perfekt och personalen på hotellet mycket vänliga.
Närmaste grannen till hotellet, Gregory´s poolbar, hade ännu inte öppnat, men deras schäfer höll låda ändå. Nu var det inte så farligt som det låter, men visst vaknade man till ibland när han skällde på natten.

Kvällens middag avåts på taverna Nymfi i grannbyn Agia Marina, dit vi gick till fots. En kvarts promenad känns rätt skönt på kvällskvisten. Nymfi ägs av ett svensktalande par och gästerna var nästan uteslutande nordbor. Menyn var bred och välsmakade och vi kan gärna rekommendera ett besök.

 

Lördagen den 7 maj 2005

Eftersom det var en svalare och molnigare dag, så beslutade vi oss för att lämna stranden åt sitt öde och bege oss på historiska utflykter. Vi hade båda läst Anthony Beevors innehållsrika berättelse om slaget om Kreta "Erövring och motstånd", och hade därför tänkt oss några krigshistoriska nedslag. Dessutom var det den 8 maj exakt 60 år sedan freden kom till Europa.

I korthet så anföll tyskarna Kreta den 20 maj 1941 med ett riktigt självmordsuppdrag. Tiotusentals fallskärmsjägare regnade ner från himlen och var lätta byten för de allierade soldaterna på marken. En av de som hoppade över Kreta var den förre tungviktsvärldsmästaren Max Schmelling, som skadades svårt vid landningen.
Det är fortfarande en gåta hur tyskarna lyckades vinna slaget. Till en början misslyckades det mesta - flera tusen stupade innan de nått marken, men p.g.a den allierade befälhavaren, nyzeeländaren Freybergs märkliga ageranden slog de allierade till reträtt och evakuerade trupperna till Egypten.
Det enda fotfästet tyskarna hade fått var en liten kulle vid flygfältet i Maleme. Just i Maleme, som är grannby till Platanias, finns idag den tyska krigskyrkogården, där 4.500 soldater ligger i gravar två och två.

En kontroversiell historia rör ett stort monument, som restes av tyskarna under ockupationen. Detta är fortfarande ett rött skynke för kretensarna, och monumentet har undan för undan vandaliserats och idag blockerar en carport, lösa hundar och en häst uppgången till monumentet. Dessutom finns platsen inte utmärkt på några turistkartor, men tack vare efterforskning på nätet innan vi åkte lyckades vi hitta dit. Idag är platsen ett industriområde strax före Chanias stadsgräns, mitt emot en BP-mack. Tills år 2000 fanns det en örn uppe på monumentet och det sägs att den blåste ner i en storm, men lika sannolikt är nog att den tagits bort med flit. Ordet "Stortyskand" har mejslats bort från inskriptionen.
På en norsk hemsida kan man se hur monumentet såg ut när det färdigställdes.

Eftermiddagen tillbringade vi i gamla stan i Chania. Otroligt vackert, men när man kommer ner till den venetianska hamnen kommer man inte undan inkastarna, som är mer än lovligt jobbiga. Taverna Myrovolos, som ligger vid den vackra gatan Zambeliou, var mycket lugnare och väldigt lummigt belägen. Kyparen hade dock fullt upp med att snacka med en amerikansk JR-kopia, så servicen får inte högsta betyg.

Det går mycket bra att färdas med buss på Kreta och vi kände inte för ett ögonblick något behov av att hyra bil eller vespa - särskilt inte med tanke på den myckna trafiken.

På kvällen upptäckte vi att Café Plus i Platanias visade VM-kampen i hockey mellan Sverige och Kanada. Enda nackdelen var att matchen visades på en finskspråkig kanal. Pricken över i var att Kenny Jönsson från Rögle avgjorde med sitt 5-4-mål.

Söndagen den 8 maj 2005

Det var fortfarande blåsigt på söndagen, så vi bestämde oss för att sola vid poolkanten, vilket gick alldeles utmärkt.
Redan kvällen före hade vi stött på röglesupportern Jan, på ständig jakt efter en tjej samt en laddare till en Siemens mobiltelefon. Mot slutet av veckan upptäckte Jan att hans laddare befann sig längst ner i hans packning, vilket gjorde att alla misstänkte att frågan om laddaren mer var en kontaktskapande replik.

Mot kvällen gick vi upp mot gamla Platanias, som ligger mycket fint uppe på en bergsknalle. Det är en verklig kontrast mot turistlivet nere i den nya byn, även om det även häruppe fanns inkastare. Dock inte på den till synes övergivna tavernan på bilden.

Kvällsmaten åt vi på Taverna Drosia, en restaurang som vi även besökte på torsdagskvällen. Kyparen var en glad typ, som skojade friskt med gästerna, tog kort på oss och bjöd på en mör och välsmakande Chicken Souvlaki.
Lite raki "on the house" hörde till traditionen. För vår del är ouzo att föredra, men man kan ju inte få allt.

Måndagen den 9 maj 2005

Det var varmare på måndagen, så vi gjorde ett försök med stranden, trots att det fläktade rätt bra. Dock skulle det ha blivit alltför bastuliknande att stanna vid polen. Nåväl, vi lämnade playan vid 16-tiden, för att bege oss på en utflykt till Souda.
Souda är en sömning ort, längst in i Soudabukten, och i närheten finns flygplatsen och NATO-basen. Att det var någon slags flygövning gick inte att ta miste på, men på kvällarna var det i alla fall lugnt.

Vi åkte lokalbuss från Chania till Souda och gick till fots några kilometer för att komma till den allierade krigskyrkogården, där 1.500 soldater är begravda. Liksom i Maleme påminns man om krigets vanvett. En bisarr detalj var att kyrkovaktmästarens hund använde det öppna kapellet som urinoar. Skyltar vid ingången påminde om att djur och lekande barn inte fick vistas på kyrkogården, men det gällde tydligen inte den här jycken.

Väl tillbaka i Chania gick vi och strosade lite i gamla stan och hittade en ryggsäck till Paula på Odos Skridlof, som är Chanias lädergata. Enda felet med väskan var att remmarna fästes nere i mitten. Inga problem med detta, eftersom affärsägaren lovade fixa den detaljen tills torsdagen, vilket också gjordes till belåtenhet.

Tack vare vår Chaniaguide från Kalimera.nu hittade vi en mysig taverna vid namn Kalderimi, längs med Odos Theotokopoulou. Vyn ner mot gränden Agelou sägs vara den mest fotograferade korsningen i Chania och som synes sällade vi oss till plåtarskaran, i samband med att vi åt en god middag på tavernan.
Innan vi hamnade på Kalderimi, hade vi faktiskt upptäckt den gamla synagogan, som fanns omnämnd i Kalimeras guide som en sevärdhet författaren inte hade lyckats finna. Om man går Odos Kondilaki upp från hamnen, så finns det en gränd till höger - alldeles efter en affär med namnet "Kiwi", och skylten på fotografiet visar vägen. Notera gärna skylten som hänger bedvid, som gör reklam för en taverna med namnet "Synagogi". 
Chanias judar deporterades i juni 1944 och skickades tillsammans med ett antal grekiska och italienska krigsfångar med fartyget Tanais mot det grekiska fastlandet. Tragiskt nog blev skeppet torpederat av en brittisk ubåt och sjönk inom 15 minuter.
Den numera renoverade synagogan tjänstgör som ett vittnesbörd om den urgamla judiska traditionen på Kreta, men är även ett centrum för förståelse mellan olika religioner. Man skulle bl.a. ha ett föredrag om hinduism i veckan.

Tisdagen den 10 maj 2005

Nu började kvicksilvret leta sig upp mot samma nivåer som när vi anlände till Kreta och tisdagen var en slappardag i solen, där vi också avnjöt färska jordgubbar som vi köpt vid stranden.

Vi gjorde vårt andra besök i Agia Marina och tavernan Nymfi, där vi åt välsmakande köttfärsbiffar med bakad potatis. 

Hockeymatchen mellan Sverige och Lettland blev en enkel historia och vid ställningen 5-0 till Sverige var det dags att dra sig tillbaks till hotellet.

Onsdagen den 11 maj 2005

Onsdagen var ännu en vacker sommardag, och nu började det kännas att resan sjöng på sista versen. Mot slutet av en charterresa början man lära känna folk lite bättre och samtalen mellan solstolarna blir mer frekventa än under veckans början.
På eftermiddagen kände vi brandrök och en rökpelare steg mot skyn. Det sprakade ordentligt och brandbilars tjutande sirener blandades med den grekiska bouzoukimusiken från strandserveringens högtalare. 
Vi kunde konstatera att det var ett fält som brunnit ner, men att man lyckats hindra branden från att sprida sig.

På vägen upp mot gamla Platanias finns det många restauranger som skryter om panoramautsikt, och vi valde en av dessa - Almiras, där vi åt var sin pizza och en flaska Kritikos. Vi hade tröttnat på "husets röda", som ofta var någon gulaktig smörja. Det lönar sig att lägga på några euro och få ett gott vin till maten.

Torsdagen den 12 maj 2005

Detta var sista dagen på hotellet, som vi fått lite till skänks, eftersom flera av de andra gästerna lämnade hotellet redan under förmiddagen. Vår transferbuss skulle hämta oss först kl. 00.10.
Vi checkade ut på förmiddagen och tog en buss in till Chania, där vi hämtade Paulas ryggsäck och köpte t-shirts inne i Saluhallen.
Tanken var att göra ett besök i krigsmuséet, men det var tyvärr stängt för ombyggnation. Istället gick vi in i den närbelägna stadsparken, där vi stötte på några kri-kri-getter, som lever vilt bl.a. på Thodorou.

Efter några ostomeletter på ett fik vid torget framför katedralen Trimartyri, tog vi klivet över paradgatan Halidon, där vi besökte den katolska kyrkan.
Eftermiddagen tillbringade vi på stranden. Något annat var inte att tänka på eftersom termometern visade 32 grader.

Kvällsmaten intog vi på Drosia, där kyparen var spexig och vänlig som vanligt. Drosia får nog vårt högsta betyg, tätt följt av Nymfi i Agia Marina.

Fredagen den 13 maj 2005

Innan bussen avgick från Platanias så hann vi kolla Sveriges kvartsfinal mot Schweiz. Det var en smula splittrande, eftersom man samtidigt visade Finlands match mot Ryssland på den andra storbilds-TV:n. Till slut vann Sverige, om dock med nöd och näppe, medan finnarna blev utslagna efter straffar.

Det var en sömnig hemresa, där vi lyfte kl. 02.55 grekisk tid, för att landa på Sturup 05.20 svensk tid. Den ende som höll låda var Jan, som tycks ha en outtröttlig förmåga att prata hela dygnet, vilket bl.a. visade sig när han fick sin saftiga telefonräkning från hotellet.

Vi återvänder gärna till Platanias, särskilt före eller efter högsäsongen. Man har all bekvämlighet man behöver och närheten till staden. Kretensarna är vänliga i affärer och på hotell.

Nu är det bara att hoppas att sommaren kommer till Sverige också, så att man kan underhålla solbrännan man fick under dessa härliga dagar på det soliga Kreta.

Omröstning

 

©   Fam. Sassersson